På vägen hem så kommer vi överrens om att jag skulle följa Per hem på en snaps och något tilltugg. Jag hade aldrig varit hemma hos honom så jag kände inte till hans familj, visserligen hade jag pratat med hans fru några gånger per tele- fon men jag hade aldrig träffat henne. Väl hemkomna till Per så blir jag så gott som stum när jag får se hans minst vackra fru, Veronica. Efter hälsningsceremonien så sätter sig Per och jag vid köksbordet och Veronica dukar fram lite att äta, även tre snapsglas kommer fram. Helst av allt skulle jag vilja sitta och granska henne hela tiden, men det får bli en flyktig blick då och då. Veronica står med ryggen mot mig vid diskbänken och jag kan granska henne ganska obesvärat. Hon har axel-långt kanstanjerött vågigt hår, hon har en puffblus på sig och vid hennes smala midja tar en sommartunn kjol vid och täcker hennes breda höfter.
Den täcker också hennes välformade stuss och når ner till hennes knän. När hon vänder sig om och kommer för att sätta sig vid bordet så gungar det under blusen och det stramar bra över tyget där bröstet finns. Per håller fortfarande på att tala om matchen och både jag och Veronica skjuter in ett lämpligt ja eller nej ibland. Givetvis så gör jag mina iakttagelser mycket diskret och när Veronica har satt sig och bjuder på sillmacka och snaps ... Les hele novellen
