Annika kommer fram till mig och sätter sig bredvid och frågar
- När skulle hon komma?
- Hon är här vilken minut som helst.
- Jag kan bara var med några timmar, måste ju hämta Samuel på fritiset.
- Skulle inte Samuels pappa hämta idag?
- Den jäveln ringde nyss och sa att han hade nått på jobbet bla bla, så jag får ordna det idag igen.
- Som vanligt alltså... Sa jag och tittade menande på henne.
- Ja jag vet! Sa hon lite irriterat.
Annika hade jag känt sedan många år tillbaka efter vi träffats genom nätet och blivit bra kompisar. Jag kände mig alltid lite konstig när jag träffade henne då hon var i en annan liga än mig, varit ute bland Stureplansfolket och var vacker som tusan. Långt mörkt hår och ett par tillverkade tuttar, ibland kunde jag som förhäxad titta på hennes figur och drömma mig bort till en situation som jag mycket väl ville få vara med om... Men idag hade jag enbart mina tankar på hur jag skulle lyckas bra med fotograferingen och Annika var med som sminkös, vilket hon hade blivit jätteglad för när jag ringde och frågade. Hon hade tagit med sig lådvis med smink. En del var hennes eget men hon hade också lånat från en kompis som jobbade i Åhlénshuset. Jag kunde väl tycka att det inte behövdes så enorma mängder, men Annika envisades att det kan aldrig bli för mycket.
Så nu satt vi här och väntade. Annika sneglade på bildskärmen där jag satt och tittade igenom bilderna.
- Vilka läckra bilder. Önskar jag kunde se ut så.
Jag tittade upp på henne och verk... Les hele novellen
