Lina hade en kompis som var med ibland, som jag hade upplevt som lite svår. Hon hette Marie och hon hade lyssnat väldigt intresserat när jag ingående hade beskrivit en fantasi. Jag hade pratat med Lina om det efter det att Marie gått hem, då hade hon sagt att Marie hade samma fantasier som jag hade. Wow! hade jag tänkt, för Marie var väldigt söt och jag kommer ihåg att jag hade planerat att ringa henne efter helgen för att se om vi kunde träffas och hitta på nåt.
Den helgen, som var en väldigt varm helg i början av augusti, skulle jag jobba kväll både på lördagen och söndagen.
Lördagens pass var kanske ett av de tråkigaste i hela mitt liv, satt bara och hängde. Kom hem runt elva tiden, seg som bara den. Kollade telefon svararen.
"Du har inga nya meddelanden" sa den kvinnliga rösten.
Det var ju ovanligt tänkte jag, gick och satte mig vid datorn för att kolla om jag fått mail. Det hade jag.
Från en adress som jag aldrig sett förut. Där stod:
Kom hit innan kl 24:00, våga inte vara sen!
Inget namn, inget ,mer än en adress som jag inte kände igen. Jag tog fram telefonkatalogen för att kolla upp vart det var någonstans. Det var ett ställe på andra sidan stan, mitt ibland industrierna. Jag blev förstås förvånad och konfunderad, men jag hade på känn att det var hon Marie. Nyfiket gick jag för att kolla hur jag skulle ta mig dit, såg att jag fick ta en spårvagn som gick om 10 min, inte så mycket tid att tänka på. Efter att ha velat fram o tillbaka, bestämde jag mig till slut för att chansa lite och skrev upp adressen, för att sedan dra på mig mina sandaler.
Jag sprang till hållplatsen och kom fram ett par minuter innan spårvagnen skulle komma. Jag ställde mig för att vänta.
Spårvagn... Les hele novellen
